Nu har jag skrivit på ett manus i snart två veckor. Sitter i Spanien med bara två dagar kvar innan hemfärd. Manuset börjar ta form. Det är slutklämmen och redigeringsjobb kvar. Då unnade jag mig en stunds filosoferande. Så kom det i mina tanker en dikt. Varsågod, håll tillgodo med denna kärleksdikt, för störst av allt är ändå kärleken ....
Du är du och du är unik
Ditt pärlande skratt smittar
Ditt leende värmer
Din sorg bär vi
När du är ledsen tröstar vi
När du är ensam finns vi där
Din glädje delar vi
Du är en av oss alla
Ändå finns det bara en som du
Du är unik
Glöm aldrig det
Du är älskad